Dags för en sockerfri månad

Hej,

nu har det gått några dagar sedan min förra uppdatering. Har väl egentligen inte gjort så mycket. Jag har jobbat och kämpat på med mina joggingturer. Ikväll blev det att köra lite crosstrainer eller lite och lite 35 minuter körde jag på och efter det blev det bodybalance. Jag är trött på att va så styv i kroppen, men tycker att fast ja stretchar minst 3 ggr per vecka så är jag fortfarande liga vig som en sten. Kanske jag är en sådan människa som är dömd att vara ovig och bara titta avundsjukt på när alla andra böjer sig åt höger å vänster i olika positioner helt utan problem. 

Jag har för övrigt bestämt att september ska bli en sockerfri månad. Vilket betyder att jag inte tänker äta eller dricka något som innehåller socker och sötningsmedel. Detta betyder ingen skyr och ingen mörk choklad, ingen coke-zero eller något sådant. Jag ska också avstå helt från alkohol minst hela september. Om jag har motivation kanske jag kör på att vara nykter resten av året, även om det för tillfället känns en aning överambitiöst att va helnykterist så pass länge. Alla säger ju att man ska njuta av livet och festa och ha roligt medan man är ung. Tycker däremot att jag inte är så intresserad av att vara ut och festa längre. Skulle vara mer intresserad av att få min utbildning färdig, gifta mig och småningom bilda familj. Ja alla är vi olika! 

Nu orkar jag inte skriva mera, men jag lär väl uppdatera under månadens gång hur det går för mig med min sockerfria månad. Jag hoppas ju själv på att det ska gå utan problem. Försöker med all min vilja att bekämpa mina inre sockerdemoner som tycker att ja förtjänar att äta godis när jag vill. Jag försöker  stå emot. Jag är stark. Jag ska klara det!!!

Nu ska ja nörda mig lite på facebook. 

Ha det bra!

Sockerträsk, träningsmotivation och bröllopsplaner

Hejsan,

nu är det ett tag sedan jag skrev senast. Orsaken till att jag inte har skrivit på ett tag är nog att det inte direkt har gått så bra den senaste tiden, i alla fall när det gäller kosten. Har ramlat ner i sockerträsket inte bara en gång utan två gånger förra veckan. Så håller som bäst på att försöka ta mig därifrån. Har nu också bestämt mig för att jag ska fokusera på hälsa istället för viktnedgång. Detta betyder att jag inte hade tänkt väga mig något mer detta år. För mig är det så stor ångest att ställa sig på vågen så det kan förstöra en hel dag ifall vågen inte visar det som jag vill. Därför är det lugnast för nerverna att helt enkelt ignorera vågen. Varför ska det vara så himla viktigt hur mycket man väger? Räcker det inte med att fokusera på att må bra och vara nöjd med sin kropp och klädstorlek. Så nu måste jag bli snällare mot mig själv och inte nojja över allt. Har också bestämt mig för att ta en sockerfri månad i september. Detta betyder att jag också kommer att skippa allt som har med sötningsmedel att göra. Alltså kommer jag att äta protein, fett och grönsaker. Funderar också på att inleda september med en mejerifri vecka. 

När det kommer till träning så tycker jag ändå att det går ganska bra. Igår var jag ute och joggade 5 km och satte nytt personligt rekord på 37:44, inte helt illa med tanke på att jag en gång i tiden knappt orkade jogga 200 m utan att dö av ansträngning. Denna vecka ska jag ännu hinna med en till joggingtur på 5 km samt en promenad på 8 km. Och nästa vecka ska ja för första gången i hela mitt liv försöka mig på att jogga 6 km i sträck, önska mig lycka till!

Gällande den tredje delen av rubriken så kan jag ju avslöja att jag och min underbara pojkvän/fästman planerar att gifta oss nästa sommar. Om allt går som vi vill så blir det bröllop någon gång i juli nästa år, alltså är det mindre än ett år kvar = stress! Men vi får se ännu om det lyckas. Är redan nervös! Idag när det var lite att göra på jobbet så stod jag och övade på olika tal som man eventuellt skulle kunna tänka sig att hålla på bröllopet. Det är så mycket att planera. Hurdan klänning ska man ha? Vem ska man bjuda? Ja vi får se hur det går. ;)

För att avsluta inlägget bjuder jag på lite olika bilder:

Rosor

Ännu fler rosor

Rosor

Alltid härligt med massa färg! 

Begonior kan ha andra färger än röd ;)

Lite dekoration på jobbet :)

Lite inspiration till en höstplantering kanske? ;)

Jag ser inte världens gladaste ut, men jag älskar min nya springjacka från HM. Älskar allt med färg och leopardmönster!

Tacosblandning ala LCHF. Blandning av lite grönsaker, köttfärs, majonnäs och smetana + lite tacosås.

Tacosblandningen ovan åt jag tillsammans med dessa underbart goda och enkla ostchips

Mina nya träningsskor, det är riktigt bekvämt att jogga i dem. Tror att det är mitt första par som jag har köpt enkom bara för att springa i! Kan tänka mig att det ser ganska roligt ut när jag kommer joggandes röd som en tomat i ansiktet i min orangea jacka å mina lysande rosa skor och mina blåa byxor ;)

En bild på världens enklaste muffins som innehåller, 86 % mörk choklad, osaltat smör, ägg, grädde samt lite vaniljpulver :) 

Det blev supergott att äta muffinsen med lite hallon och en klick grädde. 

Krysantemer i underbara färger!

Mera krysantemer i cool färg. Helt underbart att blommor finns i så många underbara färger

Så här såg jag ut idag när jag kom hem från jobbet efter att ha varit utomhus i sex timmar i regn och blåst. Nu har jag i alla fall tinat upp och ser fram emot ledig dag imorgon.



Det var allt för denna gång.
Bye!

Tjeena kexet, står du här och smular?

Hej,

jaa jag vet, helt random rubrik. Men jag känner för att vara lite random idag. *stort leende* Har energi i kroppen, vilket är konstigt med tanke på att jag sovit mindre än 7 timmar, steg upp, klädde på mig träningskläder, snörade på mig träningsskorna och begav mig ut på veckans första joggingrunda. Joggade i lugn takt mina 5 km, det var först mot slutet av rundan som mina ben fick fnatt och beslöt sig för att springa i raketfart, kändes som att jag flög fram. När jag kom hem försökte ja köra lite plankan och därefter blev det stretchövningar i alla olika former som finns. Vill inte få problem med knäna igen. Borde också köpa bättre löpskor. Men det är så himla dyrt med ordentliga skor. Jag menar vem har råd att lägga 200 e på ett par skor? Vet ni hur mycket kläder man får för det? Lite beroende på i vilken affär man handlar i och för sig. Men på HM får du ganska mycket för 200 e, du får t.ex. 20 stycken linnen a' 9,90 e/st. Inte helt illa va? Men vem skulle köpa så många linnen på en gång? 

Nä nu får jag sluta flumma. Känner att det här kommer bli en extremt flummig dag. Jobbet kallar klockan 14.00 idag, får se hur många surhemular som kommer och handlar med mig idag. Det jobbigaste som finns är när kunder läser på fel skyltar och påstår att produkten de valt kostar mycket mindre än vad jag i min tur vet att de kostar. Då blir man tvungen att gå och kontrollera vad det står på skylten. Sedan måste man gå tillbaka till kunden å säga att man hade rätt från början. Då blir de sura. Kunder hatar att ha fel. Kunder älskar att pluta. De älskar att säga elaka saker. Till och med för vissa kunder är det tydligen naturligt att komma med personliga påhopp. Lugn och snäll som man är så står man bara där och tar emot. Ibland känns det som att man skulle vilja skrika rakt ut och kalla elaka kunder för elaka saker. Men det får man ju inte. Den som hittade på uttrycket "kunden har alltid rätt" vet inte ett skit om att arbeta inom kundbetjäning. Finns det egentligen något värre yrke? Visst det finns gulliga kunder som berömmer och tackar för hjälpen, men sedan är det de där surhemularna som bara är ute efter att gnälla å klaga å göra en på dåligt humör. Nåja nu ska ja sluta klaga! *försöker förbereda mig mentalt på dagens arbetsdag*. 

För att avsluta inlägget kommer lite bilder som jag tog på jobbet i går. Vi har fått in lite nya blommor/växter nu!:

Marjakanerva - Bärljung 

Koristekaali - Dekorationskål 

Kesärudbeckia - Sommarrudbeckia
Detta är ingen nyhet men tycker att den är så härligt underbart gul!

Pallokrysanteemi - Bollkrysantem

Ruusut - Rosor 

Mera underbara rosor

Rosor <3

Tulilatva - Våreld
Detta är inte heller någon nyhet, men ja tycker de är ganska fina ändå!

Ruusubegonia - Rosenbegonia
Helt underbar färg för de som inte vill ha den klassiska röda begonian!

Den här minns jag inte det exakta namnet på, men det är någon slags hybrid av tuppkam, rätta mig om jag har fel! Ganska häftiga är de tycker jag. Ser ut som hjärnor!




HA DET BÄST!

Dags att göra slut med fakirandet - för denna gång

Hej,

jag nu har jag bestämt mig för att det får räcka med fakirandet. Tycker att det är så oerhört tråkigt att bara äta kött och smör och majonnäs. Är medlem i flera LCHF-grupper på facebook och varje dag laddar folk upp bilder på god mat och recept. Känner en saknad efter lite mer varierad mat. Så nu har jag bestämt att jag ska börja äta grönsaker igen. Jag har inte vägt mig så ja vet inte om jag har gått ner något mer. Hoppas på det. Men tycker att jag känner mig som vanligt. Men jag har hört att hjärnan inte hänger med om man går ner för snabbt. Och min hjärna har definitivt inte hängt med hittills, rasade ju nästan 8 kg på en gång, men jag känner mig fortfarande tjock. Står och speglar mig och nojjar mig för mina tjocka lår och dylikt. Det smartaste vore kanske att försöka ta det i lite långsammare takt nu så att hjärnan hinner med. Så att jag börjar inse att jag är lite mindre nu än tidigare. Positivt är att jag har minskat två storlekar på mina shorts och en storlek på jeans. Överdelar vet jag inte riktigt, är ju bred över axlarna och har långa armar, så lär nog alltid behöva minst M för att de ska räcka till *hehe*, man kan ju inte direkt göra något åt sin kroppsbyggnad. Ibland önskar jag att jag skulle få vara smal som en pinne, men ibland kan jag känna att det kanske är bra att ha lite "kurvor", men jag vet inte. Det jag vet nu är i alla fall att jag vill gå ner lite till och fortsätta med träningen. Måste försöka fokusera på välmående istället för vikthets. Det är dock lite svårt i dagens samhälle, i alla tidningar man bläddrar i finns det reklam för bantingspiller/drycker/stänger. I alla tidningar finns det reportage om hur man ska göra för att gå ner i vikt o.s.v. det känns som att det är så stort fokus på att gå ner i vikt. Modeller ska vara som benrangel, size 0 är det som gäller eller size 2. De så kallade plus size modellerna är ju definitivt helt normalviktiga och ser inte alls tjocka ut tycker jag. Dagens ideal är så sjukt. Man matas överallt med bilder på smala människor och kändisar som bantar. Skådespelare som svälter sig inför sina roller i filmer. Och jaa, jag vet, jag är tillräckligt gammal för att jag inte borde bli så påverkad av sådana saker. Men jag gör det i alla fall. Ända sedan lågstadiet har jag tittat på smala människor och önskat att jag också fick vara smal. På något sätt så känns det att livet skulle ha varit lättare då. Det är svårt det här!

Okej, detta inlägg blev en smula mer känslosamt än jag hade planerat, men det är faktiskt skönt att få skriva av sig lite om alla känslor som ligger och bubblar inuti  mig. Vet inte ens om det är någon som läser detta. Men har i alla fall fått sagt det jag ville säga!

Nu ska ja försöka pussla lite och se hur ja ska göra för att få ihop veckans träningsschema. De har ju lovat regn större delen av veckan så lite svårt att springa/gå utomhus då. Nåja det finns ju löpband på gymmet i alla fall ;)

Ha det bra!

Bjuder här på en bild av mig och min underbara fästman! Jag vet att vi inte ser särskilt lyckliga ut på denna bild, men vi ser oftast ganska buttra ut på bild av någon anledning ;) Men kan försäkra er om att vi är hur lyckliga som helst. Det här är mannen i mitt liv, pappan till mina framtida ofödda barn och den man som jag tänker gifta mig med! Han är den bästa som finns och han stöttar mig genom allt. Puss på dig du underbara älskling <3 

Fakirdag 2 - träningsvärk och träningsglädje

Hej allihopa!

Har nyss druckit mitt fettkaffe ur min självomrörande kaffemugg. Det måste ju vara världens bästa uppfinning. Den var ju lite dyr, men den är väl nog värd pengarna när man slipper stå med stavmixern varje dag och mixa. Tänk vad häftigt med en mugg som mixar din dryck bara du trycker in en liten knapp. Ett lyckat köp (även fast jag inte har betalat räkningen ännu). 

Igår träffade jag min kära vän Tess som informerade mig om att vi inte har träffats sedan februari. Hur kan vi ha låtit det gå så lång tid mellan träffarna? Vi måste nog skärpa oss nu ;) Jag blev också informerad om att vi tydligen har hunnit vara vänner i hela 16 år. Alltid när vi träffas så sitter vi och pratar om allt mellan himmel och jord och även fast vi träffas alldeles för sällan så håller vi vänskapen vid liv. Igår besökte vi Sports Club och tränade så att svetten rann. Det blev 4 km jogging på löpbandet, 20 minuter på crosstrainern och lite träning på diverse träningsmaskiner. Vi avslutade med lite magövningar och stretch. Så idag har jag träningsvärk i rumpan och baklåren. Men jag ser träningsvärk som något positivt, ett tecken på att man har tagit i i ordentligt. 

Måste säga att min träningslust har väckts på sistone. Jag ser riktigt fram emot träning nu och om mina ben orkar så ska jag ännu ta mig ut på en långpromenad någon dag denna vecka samt ett pass bodybalance på söndag! Soffpotatisen har förvandlats till en människa om tycker om att röra på sig. 

Nu får det räcka med text för idag, här kommer lite bilder:

Testade att laga zucchinichips för några dagar sedan. Det var supergott och kan definitivt fungera som substitut för riktiga chips. Mycket hälsosammare och med mindre kolhydrater!

Fula moln som såg hotande ut när jag var på jobbet senast. Men de blåste dock bort utan att ösa ner över oss, så det var ju positivt i alla fall. 

Här är en bild på min självomrörande kaffemugg. Om någon är intresserad så kan man t.ex.beställa den här

Håller som bäst på och läser första Harry Potterboken på tyska. Försöker öva upp mina tyskakunskaper och jag är riktigt förvånad över hur bra det går att läsa på tyska, förstår ju inte alla ord, men helheten i alla fall.. Har som mål att läsa alla böckerna på tyska. Önska mig lycka till! ;) 

Ny dag nya tag?

Hejsan!

Jag hade ju som mål att köra på fakir i 14 dagar. Dock kände jag att det inte längre gick att fortsätta när jag kom till dag 9. Under flera dagars tid hade jag ett envist illamående som kom och gick i vågor. Från ingenstans kunde jag plötsligt börja må så dåligt att jag trodde att jag skulle vara tvungen att springa till toaletten och spy. Jag ville fortsätta med fakir, jag ville nå mitt mål. Men ibland måste man väl tänka på sig själv. Dag 9 på kvällen åt jag kolhydrater i form av grädde blandat med lite skyr och så blev det zucchinichips på det också. Tror att jag i alla fall höll mig på under 10 gram kolhydrater. Men så till igår, då hade jag först tänkt att jag skulle fortsätta på fakir. Men min kropp skrek efter kolhydrater (kändes det nästan som) och hetsätningsmonstret knackade mig på axeln och viskade i mitt öra att jag skulle äta allt sådant jag inte fick äta under fakir. Blä blir illamående när jag tänker på det. Tror att jag höll mig till cirka 20 g kolhydrater, men det är dock långt ifrån 0. Men ny dag nya tag, visst? Så idag börjar jag med fakir igen. Tänkte köra ungefär en vecka hade jag tänkt. Det beror lite på hur illamående jag blir. Började i alla fall denna dag med en fettkaffe, vitamin- och magnesiumtabletter, ett stort glas vatten och en liten saltshot. Jag är redo! Jag ska klara detta! Vill bränna bort mitt fett. Inför nästa sommar måste jag vara smal och vältränad! Då händer det saker minsann. Exakt vad som händer då tänker jag avslöja i ett senare skede ;)

Bjuder dagen till ära på en egopic, utan smink och med smutsigt hår uppsatt i en nödlösningshästsvans, men jag gillar min nya tröja i alla fall! 

Haha ser ju inte direkt munter ut, men det gör jag ju i och för sig aldrig. Det där med att le på bild är inte min grej!


Ha det bra alla!

Fakir dag 8 - nya träningsutmaningar

Hej alla!

Nu har jag bestämt mig för att mitt nya träningsmål ska bli att orka springa 10 km utan paus. Vi snackar inte om att sprinta fram i 130, utan mer jogga fram i en lugn och behaglig takt samtidigt som man lyssnar på bra musik och kan njuta av rörligheten och naturen runt omkring.

Jag pratade med Alisa, som i mina ögon är proffs på träning och jag bombarderar alltid henne med en miljon frågor.Hittills har jag varit inne på att bränna fett och bygga muskler. Men nu känner jag att jag vill börja springa. Det är något jag vill satsa på. Jag ska nu följa ett träningsprogram som första veckan består av två joggingturer på 4 km styck och däremellan ska ja försöka klämma in två promenader på 8 km styck i rask takt. Sedan följande vecka ökar jag antingen joggingturerna eller promenaderna med 1 km. Och så ska ja hålla på tills jag når mitt mål och orkar springa mina 10 km. 

Jag bestämde mig igår att idag då ska jag minsann stiga upp någorlunda i tid, hinka i mig en fettkaffe och sedan bege mig ut på veckans första joggingtur. Jag blev lite besviken när jag vaknade med mensvärk och huvudvärk, kände mig ur form. Men jag var fast besluten om att jag skulle ut och springa! Jag stoppade i mig lite Ibumax och gjorde i ordning min fettkaffe och kastade mig på soffan och läste lite för att låta allt verka. Efter en timme tyckte jag att jag kände mig bättre, men när jag var på väg att börja byta om till träningskläder så fick jag en illamåendeattack. Trodde seriöst att jag skulle vara tvungen att spy. Men jag gav mig inte! Blandade ihop en shot, bestående av salt och vatten, shottade snabbt som tusan medan jag höll för näsan. Väntade en stund och precis som jag trodde så gav illamåendet med sig. Jag skyndade mig att byta om, körde några snabba uppvärmningsövningar och begav mig ut. Jag gick några hundra meter för att värma upp benen lite extra, därefter satte jag igång appen sportstracker. Mitt mål var alltså att jogga i maklig takt i 4 km. Efter cirka 300 meter trodde ja att jag skulle vara tvungen att ge upp, mina ben kändes som cementklumpar och jag flåsade som en hund. Men jag gav mig inte. Jag skulle springa!! Efter ytterliga några hundra meter kändes benen plötsligt lättare och jag fick kontroll på andningen. Hurraa!! Jag kämpade vidare, blev omsprungen av vältränade människor som sprang i raketfart. Flåsade vidare. Vissa perioder började jag springa lite hårdare för det kändes som att benen ville det, men fick sakta ner. Tänkte hela tiden: jag måste klara detta! Jag ska klara detta! Och ta mig tusan, jag kom i mål. Jag sprang 4 km utan paus. Fast jag trodde att jag skulle dö i slutet, då ja inte riktigt fick kontroll över andningen och flåsade som en hund igen. Svetten rann i pannan på mig. Kändes som att folk stirrade. Röd som en tomat var jag i ansiktet. Men vad gör det? Jag klarade det!! När jag kom hem så beslöt jag mig för att försöka få ner pulsen genom lite yogaövningar, det gick inte riktigt bra, det var så svårt att koncentrera sig på olika övningar samtidigt som hjärtat ville hoppa ur bröstet på mig. Fortsatte med lite stretchövningar. 

Nu sitter jag här och har tydligen skrivit en halv roman i detta inlägg. Ska börja tillaga dagens lunch, biff med majjo och smör. Efter det hade jag tänkt sitta ute i solen och läsa en stund. Njuta av min lediga dag innan det är dags för jobb imorgon. 

Här kommer lite diverse bilder på smått och gott, enjoy:

Lite blommor som har trotsat asfalten och bestämt sig för att växa i alla fall

Försökte mig häromdagen på att fixa en hårmunk. Det är mycket svårare att få det bra än man kan tro. Var tvungen att ta min kära pojkvän till hjälp för att sprida ut mitt hår lite :D Detta är alltså resultatet, första gången jag har en hårmunk!!

Om jag behöver hålla mig mätt länge från morgonen så äter jag en macka bestående av ägg, bacon, lite ost och majjo. Till det dricker jag en kopp fettkaffe och dricker ett glas vatten. I bästa fall kan jag klara mig 7 timmar på en sådan måltid ;)

Såhär fint svettig var jag efter dagens träning. Det syns inte på bilder hur röd jag faktiskt var i ansiktet, men kan försäkra er om att det var lite tomatfeelis över det. Jag ser väl också lite lidande ut tycker jag, men det är kanske meningen att man ska lida lite när man tränar också ;)

Ha det bra!

Fakir dag 7 - regn, energi och träning

Hej,

nu har det gått några dagar sedan jag uppdaterade senast. Men om jag får säga det själv har det gått ganska bra hittills att äta så nära 0 kolhydrater som möjligt per dag. Jag har också fått lite mera energi nu. Detta tror jag själv beror på att jag har börjat ta vitamintillskott. En dag svängde jag via en hälsokostaffär och införskaffade C-vitamin och magnesium. Hemma i skåpet hittade jag även en sorts multivitamin som innehåller allt från vitaminer till olika mineraler. Så nu knaprar jag piller varje dag. Om den nya piggheten beror på tabletterna eller om det är någon slags placeboeffekt vet jag inte, men jag är hur som helst nöjd. Det enda negativa är att magnesiumtabletterna är så extremt stora att jag håller på att kväva mig varje gång jag ska svälja ner dem. Är tvungen att dela dem på mitten för att kunna svälja dem. I-landsproblem!

Igår var vi till Tuuri (Veljekset Keskinen) och shoppade loss. Det blev mest att köpa hushållsprodukter och sådant nödvändigt. Men köpte också lite nytt material tills skolan börjar (när den nu än börjar då) och en träningstopp och ett par ballerinaskor för 1,50 €. Shopping är förresten bra motion, man går mycket mer än man tror. När jag kom hem hade jag 13 000 steg på stegräknaren!! Så det är inte bara negativt att shoppa ;) 

I fredags kom jag också igång med träningen, har fortfarande lite träningsvärk. Jag körde lite komma igång övningar både med och utan hantlar. Jag var duktig och både värmde upp och stretchade efter. Blev riktigt svettig. Har småningom tänkt börja på med ett 30-dagars träningsprogram. Men måste nog träna lite mer på armhävningar (som jag suger på) och lite sådana övningar, annars kommer jag aldrig orka göra alla rörelser i programmet. Ikväll hade jag tänkt ta mig en tur till gymmet och köra lite bodybalance. Bara för att det är så härligt. Jag vet att det inte är den tyngsta träningen, men jag vill försöka börja lite lugnt så jag inte sliter ut mig själv i förtid. Igår kollade jag ett program på tv om en kvinna som vägde kanske 160 kg eller något sådant och som började träna och efter att hon hade gått ner massa i vikt började hon löpträna och klarade till sist av att springa nästan ett helt halvmarathon. Det vore något. För tillfället orkar jag jogga 4-5 km, så det är ganska långt kvar till ett halvmarathon. Vet inte riktigt hur man skulle träna upp orken att springa längre heller. Kanske vore något att satsa på, haha. Man kan ju alltid drömma.

Det var allt för denna gång nu tycker jag att jag har skrivit tillräckligt långt. Ja och rubriken på inlägget innehåller regn för att det inte har gjort annat än regnat de senaste dagarna = tråkigt. 

Här kommer dagens bild:  

Dagens bild föreställer en smörgåstårta i LCHF-stil som vi bjöd på när vi hade förlovningsfest för några veckor sedan. Bottnen bestod av ägg och grädde. Fyllningen av Philadelphia, majonnäs och creme fraiche. I fyllningen hade vi  också lite lax och räkor. Tyckte själv den blev riktigt god, men den var lite rinnig av någon anledning.


Ha det bra! 

Fakir dag 4 - tröttheten tar över

Hej,

är nu inne på dag fyra med fakir. Och känner mig så oerhört trött. Förra gången jag körde fakir så kom inte tröttheten förrän efter ungefär 1,5 vecka. Men redan igår kände ja mig så oerhört trött. Undrar om det är omställningsbesvär? Är det värme? Sover i alla fall inte för lite blir nog cirka 8 timmar per natt. Lite smått illamående känner jag mig också, det liksom kommer och går i vågor. Aptiten är det dock inget fel på. Fast jag skulle va dödssjuk skulle ja alltid va hungrig. Förstår inte när vissa säger: "Det är så varmt, jag har ingen aptit" Haha det skulle aldrig hända mig. Är i alla fall en liten smula stolt över att jag klarat tre dagar utan att småäta det minsta. Bara jag klarar av det resten av fakirtiden och tiden efter det så skulle det vara bra. Tycker mig ha hört att det tar minst två veckor innan man kommer in i en ny vana. Måste försöka göra det till en vana att aldrig!! äta när jag inte är hungrig. "Mat är ett behov" var det en av mina kloka vänner som sade en gång i tiden! Måste försöka leva efter det tänket. Inget tröstätande, inget småätande. Äta när jag är hungrig. Det är enkelt så länge man är hemma och kan bestämma över sitt eget ätande, men så fort man far bort någonstans så är det genast mycket svårare, eftersom alla ska fika och äta gott hela tiden. Nu får det vara nog. Vill komma i form. Vill inte småäta. Vill må bra. Det gör jag av LCHF. Trots vad folk säger om LCHF är det ändå något som får mig att må bra. Tänker aldrig mer i hela mitt liv äta pasta igen. Kött och fett är underbart! *försöker intala mig själv att jag inte behöver socker* *jag vet att jag inte behöver socker* *socker är farligt* 

Har fortfarande inte kommit igång med träningen. Men vem vet, kanske händer det imorgon? Den som lever får se! Nu ska ja avsluta detta inlägg och börja göra mig i ordning för ett och annat. Ha det gött alla! Försök att undvika det vita giftet (socker) ;)

Fakir dag 2 - sanningen om mig själv

Hej alla,

i dag är det dag nummer 2 av 14 som jag tänkte köra lite fakir (försöka nolla kolhydraterna). Igår gick det alldeles utmärkt och jag har ännu en gång fått vittna om att jag klarar mig med en fettkaffe i magen + två mål mat. Igår kände jag knappt hunger på hela dagen, men åt ändå mina biffar å mitt fett. Min stora utmaning är att komma bort från allt småätande. När jag äter mer liberalt så känns de som att jag hela tiden går omkring och stoppar i mig massa. Ibland måste jag stoppa mig själv när jag är på väg till kylskåpet. Jag måste använda all viljestyrka som jag har för att inte gå till skafferiet och hämta lite nötter eller mörk choklad. Det är påfrestande kan jag lova. Det är allt sådant småätande som har fått mig att bli fet från första början, ja det och att ja älskar socker. Tröstätande är ju en annan sak och det där med att man ska "unna" sig att äta något gott. Det är så svårt att komma ur gamla banor och utan att man tänker på det så står man där igen å stoppar en massa i munnen utan att tänka över det. Hur ska man ta sig ur allt detta? Man måste vara hård mot sig själv. För tillfället känns det lite som att varje dag är en kamp. Gissningsvis kommer min kamp mot sötsuget och småätandet aldrig heller att avta.

En annan sak som gnager i mig nu är också min dåliga självkänsla och mitt dåliga självförtroende. Det är som att min hjärna bara kan tänka negativa tankar om mig. Jag står varje dag flera gånger om dagen framför spegeln och kollar hur fet jag är. Min pojkvän har blivit riktigt trött på att höra mig tjata om hur tjock jag är hela tiden. Att jag skulle ställa mig framför spegeln och tänka positiva tankar om mig själv, det har jag väldigt svårt att föreställa mig. Jag har hela mitt liv, åtminstone sedan ettan i lågstadiet bara tänkt negativa tankar om mig själv. Har alltid känt mig som en outsider som inte passar in någonstans. Har mått och mår dåligt över mig själv.  Hur kommer man ur gamla hjulspår? Särskilt när man har hatat sig själv i ungefär 15 år? Det känns som att allt självförakt finns i min ryggmärg. Hur får man bort det? Jag kan säga att det är jobbigt att hela tiden gå runt och tänka negativa tankar. Att aldrig kunna ta en komplimang. Folk tycker att jag är hopplös som absolut inte kan ta en komplimang. Men i mina öron låter de bara som ljug, för innerst inne vet jag ju att jag inte är värd en komplimang?

Jag skriver det här för att jag vill visa att den här sidan av mig finns. Jag vill att ni ska förstå, och särskilt ni mina vänner, varför jag ibland är på så extremt dåligt humör och bara hackar på mig själv. Jag vet att ni förmodligen är extremt trötta på att höra på allt som ja gnäller om mig själv hela tiden. Men ja ska försöka och försöker att jobba med det, men som sagt är det inte så lätt att komma ur 15 år gamla djupa spår. Jag skulle förmodligen behöva gå i terapi. Men för tillfället känns det en smula lättare nu när jag har fått öppna upp mig här och bara skriva det jag känner.

Ha en bra dag allihopa!  

shoppingresa till Umeå

Hejsan svejsan!

Nu har jag äntligen tagit bilder av det som jag handlade i Umeå så tänkte skriva ett litet inlägg om min och Pias lilla resa:

Vaknade halv 7 på morgonen, cyklade iväg mot stadshuset halv 8. Klockan 8.00 gick bussen ner mot Vasa hamn. Ärthjärnor som vi var, stod vi och väntade vid incheckningsdisken fast vi hade våra biljetter i handen. Men hur skulle vi veta, det var första gången vi åkte med Wasaline (eller vad det nu heter) sedan vi gick i lågstadiet ungefär. När vi lyckades lista ut att vi inte behövde stå i kö så begav vi oss ombord på båten. Det var en väldigt liten båt när man jämför med Silja Europa som jag har rest med x-antal gånger. Alla sittplatser tog slut, så vi fick lite sådär halvbekvämt parkera våra rumpor i ett fönster. Efter ett tag blev vi trötta av att sitta i fönstret så vi gick en runda för att leta efter lediga bord, men nej, så då blev det att sitta på golvet resten av resan. Lite bekvämare än att sitta i fönstret. Båtresan över gick förvånansvärt snabbt och vi sprang ivrigt av båten för att ta oss till bussen och in till Umeå centrum. När vi väl hade kommit till centrum blev vi överväldigade av alla underbara butiker. Vi var i extas. Vi var i shoppinghimlen. Ljuva underbara svenska butiker. Alla omkring oss talade svenska och det kändes som att vi var i himmelriket. Vi hade tyvärr bara fyra timmar på oss att shoppa, så vi hann inte se så mycket av själva staden. Däremot hann vi springa ut och in i alla häftiga affärer samt pressa i oss low-carb hamburgare på MAX!

När vi hade handlat så att det blödde ur våra stackars plånböcker så var det dags att hoppa på bussen och ta båten tillbaka över vattnet. Humöret hade varit på topp i den idylliska gulliga staden Umeå, så fort vi tänkte på Finland, Vasa och den finska nedstämdheten blev vi också nedstämda. 

Vi lyckades i alla fall få tag i ett bord så vi fick sitta på normala, men dock lite hårda stolar. Men efter ett tag blev vi hungriga och bestämde oss för att äta på buffén. Vilket absolut inte var värt pengarna. 22 e kändes som rena rånet för lite fisk och torrt kött. När vi hade lämnat buffén med våra otillfredsställda smaklökar så letade vi efter en sittplats. Hittade ingen! Så det blev att ännu en gång placera våra rumpor på det bekväma golvet. Tiden gick fort. Innan vi visste ordet av det var vi i Vasa hamn. Genast vi steg iland kände vi hur den bittra finska mentaliteten lade sig som ett moln över oss. Inga mer roliga och trevliga svenskar. Tillbaka till verkligheten med folk som knappt pratar. Jag ska så flytta till Sverige när jag blir stor! 

Här kommer lite bilder från mina inköp:

Low-Carb burgaren på MAX var sååå god. Det enda som störde mig var att hen i kassan frågade om jag ville ha pommes till. Hallååå pommes om något är väl inte low-carb??? 

Detta vatten finns inte i Finland. Detta vatten vill jag ska finnas här. Loka i mitt hjärta!

I sista stund snubblade vi in i en scorett-affär och det är jag glad över. Hittade dessa snyggingar. My babies <3 Om jag kan gå ordentligt i dem sedan är ju en annan sak ;)

Jag älskar UR&PENN, massa snygga smycken för endast 20 kr styck. 

Dessa träningsskor fick följa med mig hem. För ynka 149 kr blev de mina! Har hunnit provspringa dem också och de var riktigt bekväma! 

Besökte en liten butik som hette te-hörnan. Det var som att stiga in i te-himlen. Allt doftade underbart och de hade helt underbara koppar och muggar att dricka te ur. Dessvärre var det lite för dyrt för min plånbok (är ju en fattig studerande för tillfället). Men denna ljuvliga teförpackning fick följa med mig hem. Har provsmakat och det smakade helt underbart. 

Var tvungen att hamstra lite svenska tidningar så att jag skulle ha något att läsa på båten. Vissa av dessa finns inte ens i detta skitland (ursäkta språket för alla er som älskar Finland). Nu ska ja börja träna min kropp, jag har tydligen en päronform på min kropp och ska träna därefter. Måste bara införskaffa alla redskap jag behöver, som gummiband och dylikt. Men kostråden i den där träningstidningen går inte i min smak. LCHF for life <3 

Den svarta toppen med spets så som den ser ut framifrån. Var ju tvungen att smyga in en liten egopic i detta extremt långa inlägg ;)

I'm in löööv, en klänning helt i min smak. Måste bara slimma till min kropp lite så den ser bättre ut på mig! 

Denna lilla saken fick också komma hem med mig.

Det svarta linnet bakifrån. snyggt va? ;)

En t-skjorta. Jag blev kär i den också. Undrar om jag borde oroa mig över att jag så lätt blir kär i kläder och skor? 

Två kaffetermosmuggar för 99 kr på Åhlens. Nu kan jag börja ta med mitt fettkaffe om jag behöver. 

Min instagrambild som jag tog när vi var på väg över till Umeå.

Det var allt jag hade att dela med mig av denna gång. Ha det bra tills vi hörs nästa gång! Tänk positivt! Lev livet! Ta vara på varje ögonblick!
PS. Idag inleder jag fakirdag 1 av 14. Önska mig lycka till!