Ingen rubrik!

Hej hej, 

nu har jag åter igen fått lust att skriva ett inlägg (bara 10 dagar sedan min senaste uppdatering), men bättre sent än aldrig eller? *skrattar åt mig själv*

Jag hatar att rubriksätta skriverier, jag tycker att det är väldigt svårt att komma på någon bra och intresseväckande rubrik som beskriver hela innehållet med ett fåtal ord. Mina inlägg handlar ganska ofta om lite olika saker. Nej jag hatar verkligen rubriker, kan man anställa en personlig rubriksättare tro? 

Jaha, vad har hänt i mitt liv sedan den senaste uppdateringen då? Inte så värst mycket kan jag tillägga. Jag råkade göra ett avsteg från min sockerfria månad, men det handlade bara om att jag drack lite osockrad glögg som innehöll sötningsmedel, så jag har alltså inte ätit socker. Men hela grejen var ju att jag skulle hålla mig från sötningsmedel i en hel månad *fail*, nåja jag har i alla fall inte ätit mörk choklad eller druckit coke zero. Jag är faktiskt övertygad om att jag kommer att klara mig utan choklad ända fram till julen. Just ja, jag råkade få i mig lite sötningsmedel i går också då jag provsmakade min egenlagade chokladfudge. Men hela receptet innehöll bara 1 tsk sötströ, så jag tycker ändå inte att det är så farligt. Om jag ska klara en jul utan "riktigt" godis så måste jag göra lite alternativ. Fudge är superenkelt att göra och det går att variera oändligt gällande smak. Måste bunkra upp med lite mandelmjöl också så att jag kan baka lchf-vänliga bakverk att njuta av i adventstider, t.ex. pepparkakor. 

Vad finns det annat att berätta? Mitt humör har inte direkt varit det bästa på sistone. Har känt mig nedstämd och omotiverad till allt. Mitt graduskrivande går åt röven, får inget gjort, vill typ spy när jag tänker på att sätta mig ner och skriva akademiskt skit. Vill skriva skönlitterära texter och inte massa akademisk dynga! Synd att det inte finns någon femårig utbildning för att bli författare. Jag antar att min lindriga depression (antagligen) beror på att solen aldrig är framme. De sa faktiskt på nyheterna att solen har lyst ovanligt lite denna månad. Allt är bara grått och tråkigt och mörkt. Om det helst skulle vara lite snö (men ingen is att halka på) så skulle det vara lite mysigare. Blir väl antagligen en snöfattig jul även detta år. Enda positiva med en mildare vinter är att min hud mår mycket bättre då (jag har atopisk hy, som alltid blir värre på vintern). Jag har nästan inga eksem alls i händerna för tillfället och det är jag mycket glad över! Finns inget värre! 

Nej nu avslutar jag detta inlägg, känner att jag blir för långrandig. Här får ni lite bilder att se på tills jag återkommer med nästa inlägg (om sådär 10 dagar eller så, eller kanske tidigare, vem vet?)

Jag och min "tvilling" Pia <3 :D 

Eftersom Andreas blir så här glad när han får äta pasta så är det väldigt svårt att övertyga honom att börja med lchf igen ;)

En bild som jag tog på kyrkogården under all helgona. Vi tände ett ljus för alla våra nära och kära som ligger begravda på annan ort. Det var faktiskt väldigt magiskt och vackert att befinna sig på kyrkogården när det lyste ljus på alla gravar. 

Hamburgare (Biffen ligger under allt annat), med bacon, stekt ägg, majonnäs och tomat. Det var underbart delikat, vem saknar hamburgerbröd liksom??

Världens enklaste maträtt. Skär en eller två korvar  (beroende på hur hungrig du är) av hög köttkvalitet i bitar och ös på med riven eller hyvlad ost och sätt in i micron i 1-2 minuter tills osten smälter. Färdigt, ät och njut! Riktigt mättande latemansmat!

Så här grått och tråkigt har det varit varje dag känns det som. Usch, ge mig sol!

Spenatbiff med räkröra *nom* 

En chokladmuffin (ja den finns faktiskt där längst under) med ett berg av grädde och lite hallon.

Wok med sjögräsnudlar, kyckling och lite grönsaker. Det var faktiskt riktigt gott. Synd att man inte får tag i sjögräsnudlar här i detta land. Varför måste alla bra och lchf-vänliga alternativ finnas bara i Sverige :( 

Så här tycker jag att november borde se ut, den här bilden togs några dagar innan farsdag när jag var ute på en lite promenix. Jag blev riktigt glad ända in i själen när solen lyste och värmde mig!

Hittade ett glöggset på loppis förra helgen. Fyra muggar, två skålar (för russin och mandel eller vad man nu vill ha i dem) och en anläggning att värma glöggen i med hjälp av ett ljus, vi provade men vi orkade inte vänta så vi fick värma glöggen på traditionellt vis på spisen xD Tror den där värmeljusfunktionen är mera till för att hålla glöggen varm efter att man har kokat upp den på spisen. Men hur som helst älskar jag vårt nya glöggset. Julen är mysig!

Vad betyder LCHF för mig?

Hejsan,

är nu inne på dag 10 utan sötningsmedel och jag mår priima, i princip inget sockersug alls *stor tumme upp*, men tänkte nu ta och dela med mig lite av mina tankar kring lchf och varför jag har valt den livsstilen, håll till godo:

Jag började som så många andra med lchf för att jag ville gå ner i vikt. Jag visste i princip inget om lchf, jag hade läst lite på kostdoktorns hemsida och frågat lite av mina vänner som också åt enligt lchf-modellen. Jag hade såklart läst om alla solskenshistorier om folk som rasar i vikt på kort tid. Perfekt tänkte jag, nu ska alla överflödiga kilon bort och jag ska en gång för alla bli smal och få den kropp jag alltid har drömt om! Men, jag gick inte ner i vikt nästan något alls den första tiden och jag blev väldigt besviken. Jag åt ju enligt lchf, varför rasade jag inte i vikt som alla andra? Det tog cirka 6 månader innan jag hade gått ner 8 kg och folk började kommentera att jag hade blivit smalare. Jag levde i ett lyckorus, äntligen var jag på väg mot min drömkropp tänkte jag. Men nu sitter jag här, och har ännu inte fått min drömkropp. Jag har helt slutat väga mig för jag blir bara besviken varje gång jag ställde mig på vågen och ingenting hade hänt, eller att jag till min fasa hade gått upp 1-2 kg. Så jag beslöt mig helt kallt för att sluta väga mig, det ger för mycket ångest helt enkelt. Det känns som att jag står och stampar på samma ställe och inte går ner. Jag började till slut känna mig besatt av att gå ner i vikt. Jag är så trött på att klassas som fet och BMI-resultatet ska vi inte ens tala om. Jag har däremot börjat inse att jag aldrig kommer att bli så smal som jag vill bli. Jag kommer aldrig att bli en liten pinne. Jag har alldeles för bred kroppsbyggnad för det. Det känns som att allt på min kropp är stort, jag har stora händer, stort huvud, breda axlar, breda höfter, stora lår, stora vader och ganska stora fötter. 

Man kan ju fråga sig varför jag sätter ner så mycket tid på vara hysterisk över hur stor jag är och hur smal jag inte är! Jag har inte fokuserat på mitt välmående utan bara på att jag inte vill vara tjock längre. Men nu har jag faktiskt börjat tänka i lite andra banor, även fast det går långsamt framåt. Jag har börjat äta mat för att må bra och fokuserar inte längre på viktnedgång (även fast jag innerst inne så gärna vill vara smal som en pinne). Lchf får mig att må bra, jag blir mätt och mitt blodsocker (tror jag i alla fall) ligger stabilt. Om jag är hungrig förvandlas jag inte till ett monster. För mig har lchf fått mig till att allt mer tänka på de råvaror jag använder. Jag har insett hur mycket skit som livsmedelsföretagen tillsätter i vår mat. Stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel, konserveringsmedel, klumpförebyggande medel, E-ämnen och för att inte tala om det jävla sockret som finns listat i princip allt! Socker, maltodextros, dextros, sackaros, fruktos, glukos, jaa det finns säkert 30 olika benämningar på socker. Jag tycker att det är svårt att hitta kött som inte innehåller socker. Det blir allt svårare att hitta billigt kött som inte innehåller en massa onödiga tillsatser. Mitt nya mål är att försöka få min mat så fri från tillsatser som möjligt. Jag har börjat tänka mer på min hälsa. Jag mår bra av att äta riktig mat, riktigt kött och riktiga grönsaker. Jag klarar mig bra utan onödiga tillsatsämnen! Tänk vad gott det är att äta riktigt smör, istället för kemiskt framställt margarin som smakar tvål! 

Det finns så mycket mer som jag skulle kunna skriva, men jag har redan (som vanligt) skrivit en halv roman, så jag tror inte att ni orkar läsa mera. Jag måste väl skriva ett till inlägg lite senare med resten av det som ja vill säga om lchf.

Här får ni en random bild att titta på så länge:

Världens godaste frukost helt enkelt!

Tjingeling!

Sockerfritt November - dag 5

Hej alla!

Ber om ursäkt för en ytterst slö uppdateringsförmåga från min sida! Fast jag är ju ganska slö när det gäller allt annat också, så kanske det inte är så konstigt att mina blogginlägg kommer lite sådär sporadiskt. Ibland förstår jag inte hur vissa hittar inspiration att skriva i sin blogg flera gånger om dagen. Okej, de kanske lever ett mer spännande liv än mig, för vem är intresserad av att läsa om mitt tråkiga liv då? Jag gör ju aldrig något spännande xD Jag är en alldeles helt vanlig vardaglig människa. Inte äger jag någon dyr kamera och jag är för den sakens skull inte särskilt bra på att fotografera heller, så därför blir de inga snygga bilder. Jag är dålig på tekniska saker och vet inte hur jag skulle få den här bloggen att se mer personlig ut. Det känns som att jag inte kan så mycket egentligen, så man får ju fundera hur jag skulle klara mig om jag blev strandsatt på en öde ö *fniss* 

Nåja, nu ska jag sluta gnälla över allt som jag inte är bra på och istället berätta att jag åter igen har inlett en sockerfri månad. Jag utesluter ju redan socker i så hög grad som möjligt (dock går det inte alltid att undvika tillsatt socker i maten, som t.ex. i skinka) men denna månad utesluter jag även mörk choklad och allt med sötningsmedel i. Jag körde på samma i september och jag mådde hur bra som helst. Om det känns bra denna månad så tänkte jag faktiskt köra på samma stil hela vägen till julafton = 49 dagar kvar! Oh my! ja men det måste jag väl klara, eller? Hoppas i alla fall på det. Men måste ju säga att det är en prövning att gå in i en affär där det har radat upp massvis med julgodis. Dock har det i år kommit några nya sorter med mörk choklad (70%:ig) vilket är bra för oss som försöker hålla oss borta från den vita drogen (socker). 

Usch oron gnager i mig inför julen. Varför måste det alltid handla om att äta mat och godis på julen? Och väljer man att tacka nej till bullar och kakor måste man alltid förklara sig. Jag äter inte socker! Men lite kan du väl ta? Nej det kan jag inte! 

Min hjärna kommer säkert att försöka övertala mig att göra ett avsteg från lchf under julen och bara vräka i mig av allt. Hoppas dock att jag klarar av att stå emot. Nåja den dagen, den sorgen. Nu kanske vissa tycker att varför kan du inte äta lite godis ibland och det är ju faktiskt bara jul en gång om året. Men i min värld finns det inget som heter lite godis. Jag kan inte bara ta en bit, jag äter tills det är slut. Och när det är slut skriker min kropp och hjärna efter mer. Och efter man har ätit en massa så sitter man där och mår dåligt över sig själv. Varför gjorde jag det? Och så börjar hjärnan säga åt en att man är ett fetto. Och så vidare och så vidare. 

Det här inlägget blev väldigt långt. Kanske borde jag skriva lite oftare så att det inte alltid blir en roman. Nu är det dags att plugga och sen försöka ta sig ut i halkan och gå till affären och ikväll blir det gymmet. En vecka sen sist så det börjar vara dags nu xD

Ha det bra så kanske jag skriver snart igen! Och här nedan bjuder jag på en boyfriendsie hehe, jag och mitt hjärta :) <3 

Puss honey du är bäst <3